När jag själv gick i förskoleklassen var det mycket vävning och tillverkning av kompisarmband som stod i fokus. Jag tyckte det var roligt att pyssla och för mig var vävning och att fläta och knyta trådar en ny dimension av pysslet.
Som student ser jag att mycket av denna trend håller i sig än idag i förskolan och förskoleklassen. Speciellt kul verkar barnen tycka att det är med vävning. Jag har lagt märke till att det som vävs av barnen i verksamheten är oftast skapat med enbart ett sorts material, nämligen garn eller tråd. Cathrine Berg (1) menar att det kan vara en fördel att ta in nya material i vävandet. Varför inte använda sig av återbrukat material och på så vis också kanske lägga grunden för samtal och diskussion om hållbar utveckling? Cathrine berättar också om en förskola som skapat en enorm väv på utegården mellan två träd. Hit kunde barnen gå för att väva in det dom hittat på marken eller kanske bara titta det som dom hittils skapat tillsammans.
Genom att väva tillägnar sig barnen nya ord och begrepp som bland annat är ämnesspecifika (så som garn, tråd, nål och väv). Många matematiska ord kommer i processen också på tal (så som lång, kort och varannan).
Något som jag skulle vilja utveckla med vävandet som skapande i förskolan är att ge barnen lite bakgrundsfakta. På tekniskamuseet (vars hemsida finns att hitta här) beskrivs hur kvinnorna ägnade sig åt vävning under vinterhalvåret för eget bruk men också för att byta bort överskottet mot något annat de behövde. I och med en tillbakablick ges barnen ett större perspektiv på sin egen vävning och får även en historisk uppfattning kring hantverket.
Referens
1 Berg, Cathrine Textil 3 Campus Varberg 20151123
http://www.tekniskamuseet.se/1/1862.html
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar