Gunilla (1) menar att alla dramapedagogiska övningar är strukturer för berättande där drama fungerar som en metod för att sätta igång en handling. I förskolan ska lika delar pedagogik, lek och teater vägas in i en dramapedagogisk verksamhet. Från teater som konstform hämtar vi kunskap till pedagogiken vilket resulterar ett dramapedagogiskt tankesätt där tanke, handling och känsla är de centrala byggstenarna.
Som blivande pedagog vill jag bemästra ett dramapedagogiskt ledarskap. Enligt Fihn är det en fördel att se sig själv som en kunskapskälla i sammanhanget.
Brodin & Hylander (2001, s.44) menar att pedagoger i mötet med barn också måste anstränga sig för att använda hela sin förmåga för att fånga barns uppmärksamhet. Detta görs genom att använda olika nyanser av sin röst, variera sina ansiktsuttryck och använda sig av ett växlande kroppsspråk.
Jag vill som pedagog skapa mig en idébank av dramalekar/övningar som gör att jag kan förmedla en atmosfär för barnen där de kan få möjlighet att utforska drama i förskolan. Genom att bemästra ett förhållningssätt där jag som pedagog och ledare använder mig av hela mitt register för att fånga barns uppmärksamhet tror jag att en rolig och lärorik dramastund kan skapas i en verksamhet.
Min erfarenhet säger att drama inte arbetas med på förskolor i lika stor utsträckning som det till exempel arbetas med matematik och naturvetenskap, trots att drama faktiskt finns som ett mål i Läroplanen för förskolan (Lpfö98 rev 2010, s.8):
"Förskolan ska sträva efter att varje barn:
...utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama"
Dessutom anser jag att det finns möjlighet för förskolan att även arbeta med andra mål i Läroplanen genom drama. Genom dramapedagogiska övningar och lekar tillämpar sig barnen möjlighet för att utveckla sin motorik, sin förmåga att reflektera, utvecklar sin identitet samt tränar på att fungera i grupp.
Forsberg Ahlkrona (2012 s.190) menar dessutom att det sociokulturella perspektivet talar för att en pedagog har en aktiv, inspirerande roll som i förskola och skola ska innebära att arrangera övningar och lekar som utmanar barns lärande.
Drama är även ett ypperligt tillfälle att som pedagog arbeta för att stärka barnens självförtroende och tillit till sin egen förmåga.
Enligt Karin Lindahl (3) kan ett verktyg eller en rekvisita i ett estetiskt sammanhang skapa trygghet för barn. En sjal kan exempelvis fungera som en "förlängd arm". Genom att ge varje barn någonting "att gömma sig bakom" vågar de kanske uttrycka sig och prova nya uttryckssätt och på så vis utveckla sin egen identitet.
Jag tror också att om ett barn kan få "gömma sig" bakom ett verktyg som uttrycksmedel kan barnet växa i att även våga uttrycka sig med sin egen kropp och med sin egen röst.
Jag har under dagen insett att mitt egna dramapedagogiska ledarskap är en viktig del i att genom drama sätta igång en handling. Från idag tar jag med mig lärdomen av att jag som ledare i drama bör vara tydlig och använda mig av rätt ordval, tänka positivt samt ta rädsla och nervositet hos barn på allvar.
ReferenserDessutom anser jag att det finns möjlighet för förskolan att även arbeta med andra mål i Läroplanen genom drama. Genom dramapedagogiska övningar och lekar tillämpar sig barnen möjlighet för att utveckla sin motorik, sin förmåga att reflektera, utvecklar sin identitet samt tränar på att fungera i grupp.
Forsberg Ahlkrona (2012 s.190) menar dessutom att det sociokulturella perspektivet talar för att en pedagog har en aktiv, inspirerande roll som i förskola och skola ska innebära att arrangera övningar och lekar som utmanar barns lärande.
Drama är även ett ypperligt tillfälle att som pedagog arbeta för att stärka barnens självförtroende och tillit till sin egen förmåga.
Enligt Karin Lindahl (3) kan ett verktyg eller en rekvisita i ett estetiskt sammanhang skapa trygghet för barn. En sjal kan exempelvis fungera som en "förlängd arm". Genom att ge varje barn någonting "att gömma sig bakom" vågar de kanske uttrycka sig och prova nya uttryckssätt och på så vis utveckla sin egen identitet.
Jag tror också att om ett barn kan få "gömma sig" bakom ett verktyg som uttrycksmedel kan barnet växa i att även våga uttrycka sig med sin egen kropp och med sin egen röst.
Jag har under dagen insett att mitt egna dramapedagogiska ledarskap är en viktig del i att genom drama sätta igång en handling. Från idag tar jag med mig lärdomen av att jag som ledare i drama bör vara tydlig och använda mig av rätt ordval, tänka positivt samt ta rädsla och nervositet hos barn på allvar.
Vi fick i uppgift att planera ett dramaförlopp med olika dramaövningar som baserades på ett tema som var plockat ur en barnbok. På bilden syns min grupps "flyer" för det planerade dramapasset. Det framgår tydligt i röd text att vi ställt oss de didaktiska frågorna: Vad? Hur? och Varför?
(1) Fihn, Gunilla Drama 1 2015-09-10 Campus, Varberg
(2) Lindahl, Karin Musikworkshop 2015-09-07 Campus, Varberg
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid. (2001). Att bli sig själv Daniel Sterns teori i förskolans vardag. Enskede: TPB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar