Konst i förskolan

Under föreläsningen och workshopen med Marie Benroth Karlsson (1) diskuterades vad begreppet konst är. Konst i ett smalt perspektiv kan beskrivas som den yrkesutövande profession vars arbete är att utöva konst som gestaltning i bild, form och rörelse. Den här typen av konst innefattar endast jurybedömda verk. Konst i ett bredare perspektiv kan vidgas från det smala professionella till det betydligt mer omfattande konstutövandet som betecknas som på amatörnivå.
     Enligt mig är konst en uttrycksform. Det är ett individuellt och kulturbetingat uttryck som kan gestaltar samhällsfenomen och känslolivet. Jag skiljer dock på konst som profession och konst som uttrycksmedel. Varför? Jo, för att inte alla människor som ser efter barn är pedagoger. Inte alla som lagar mat är kockar och inte alla som målar tavlor är konstnärer. I min mening är den som tjänar pengar och kan leva på sitt konstnärskap en konstnär i den professionella kategorin. Alla kan dock i min mening utöva konst som ett sätt att uttrycka sig eller gestalta någonting. Jag anser att barn i förskolan utövar konst, men de är inte konstnärer (de kan dock bli det när de är vuxna och skaffar ett arbete som konstnär i någon form).

När barn möter konst i förskolan vill jag som pedagog visa ett litet intresse för konsten som genre/ämne, men jag vill visa ännu mer intresse för hur barnen möter konsten.

Under workshopen besökte vi en utställning på Hamnmagasinet. Vi fick till att börja med några få minuter på oss att gå runt och se oss omkring. Vi bildade oss en snabb uppfattning och antecknade tre ord var på tre olika lappar som symboliserade intrycken av den hastiga rundvandringen. Vi samlade lapparna och insåg att många relaterade utställningen till något ytligt eller obegripligt där ord som "skumt", "konstigt" och "what?" talade sitt tydliga språk.

 

 Nästa uppgift var att välja ett av konstverken, sätta sig ner och "prata" med konstverket under sju minuter. Jag valde ovanstående konstverk. Frågor som poppade upp i mitt huvud var: "vad vill händerna tala om för mig?" ,"vad vill konstnären bakom säga mig?" och "vad tycker jag egentligen att konstverket säger mig?"

 Jag skrev ner tio ord som poppade upp i mitt huvud under de sju minuterna jag iakttog konstverket:
Närhet, bön, tro, kommunikation, liv, saknad, död, lugn, relation och behov.
      Genom den här övningen lärde jag mig att det tar tid att möta konst. Liksom jag behöver tid för att "prata" med ett konstverk så behöver barn det också. Barnen kanske till och med behöver smaka, lukta, känna och klättra på konsten för att kunna möta den. Som pedagog vill jag ge barnen utrymme för att själva upptäcka konst. Mats Andersson (2) bekräftar min tanke genom att förespråka att barn behöver tid till utforskade tanke. Han menar också att man som pedagog med fördel kan använda sig  av tolkningsbara begrepp i möten med barn för att på så vis uppmuntra barnens egna konstutövanden och kreativa skapande. Detta är något som jag vill förhålla mig till som pedagog. Genom att inte ge barnen tydliga ramar i sitt skapande uppmuntras det abstrakta och kreativa, något som det finns för lite av i dagens förskola i min mening.

Genom att våga låta barn ta sin tid och möta konst på sitt eget sätt tror jag att barn kan tillägna lärande inom flera områden. Qvarsell (2012, s.63) menar att konst och estetik bottnar i det som väcker nyfikenhet och berör. Det som inom konsten berör en människa, i detta fallet ett barn, är givetvis individuellt men också beroende av vilket perspektiv som konsten granskas och uppfattas ifrån.
    Som pedagog tror jag att det är viktigt att som förberedelse för ett museibesök eller annat möte med konst tillsammans med barn är att själv kunna besöka museiet vid en tidigare tidpunkt. På detta sätt får jag först möta konsten utifrån mitt vuxenperspektiv, för att sedan tillsammans med barnen möta konsten med ett barnperspektiv.

Refrenser

Benroth Karlsson, Marie Konstpedagogik för barn och andra 2015-09-16 Campus Varberg

Andersson, Mats Estetiska lärprocesser 2015-09-17 Campus Varberg

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups