- Barnens ålder (F-klass)
- Klassens tema (inget direkt tema men fokus ligger på att lära känna varandra i klassen)
- Mina intressen (berättelser, sagor och kreativt skapande)
- Mina möjligheter och begränsningar (att hålla sig inom ramarna för vad den aktuella verksamheten har för schemaupplägg och arbetssätt)
- Erfarenheter: Ledare i Svenska Kyrkans unga, skrivit och satt upp en pjäs på teater Halland, skrivit ett barnboksmanus
- Intressen: Skriva, pyssla, fotografera/redigera
- Kunskap & Färdigheter: Skriva/komma på berättelser, skapa kreativt, lyssna
- Jag har... Dator, systemkamera, pysselmaterial
- Kontakter: Petra Y, Mats A, Barngrupp som jag jobbar med
En antik säng blir mer spännande om den presenteras som "Törnrosas säng" på Röhsska museet.
Onsdagens museibesök i Göteborg var alltså inspirerande till det didaktiska materialet, men också givande på andra vis. I Göteborgs konsthall träffande vi Mia Renström (3) som beskrev värden i att låta barn möta konst i sitt eget perspektiv. Som pedagog värderas tålamod till att låta barnen möta konsten högt enligt Mia.
Mina tankar kring detta besök går i banorna om att det är svårt att låta barn möta konst från deras eget perspektiv när hela den omgivande miljön är baserad på ett vuxenperspektiv. Montrar med föremål fanns på en så hög nivå att barn inte ens hade kunnat se konstverket. Det var väldigt viktigt att ingenting fick vidröras i konsthallen. Som pedagog hade jag valt att inte ta med en barngrupp till just den konsthallen. Jag anser det vara av vikt att barnen får uppleva konst på deras eget sätt, som i många fall innefattar alla sju sinnen. Att begränsa barnen till det yttersta i mötet med konst är för mig obegripligt då jag inte riktigt förstår vad det kan ge barnen.
Mina tankar kring detta besök går i banorna om att det är svårt att låta barn möta konst från deras eget perspektiv när hela den omgivande miljön är baserad på ett vuxenperspektiv. Montrar med föremål fanns på en så hög nivå att barn inte ens hade kunnat se konstverket. Det var väldigt viktigt att ingenting fick vidröras i konsthallen. Som pedagog hade jag valt att inte ta med en barngrupp till just den konsthallen. Jag anser det vara av vikt att barnen får uppleva konst på deras eget sätt, som i många fall innefattar alla sju sinnen. Att begränsa barnen till det yttersta i mötet med konst är för mig obegripligt då jag inte riktigt förstår vad det kan ge barnen.
På Röhsska museet var andan mer folklig. Det fanns mycket i miljön som man kunde prata om, till exempel det vackert målade taket eller alla små vita fläckar i golvet. På Röhsska museet togs vi direkt in i en stor ateljé som verkade användas flitigt. Det som barnen skapade i ateljén togs aldrig med hem utan fick vara föremål för en utställning. Barnen som besökte Röhsska museet togs om hand av en inspirerande museipedagog som med hjälp av sagor och berättelser ökade spänningen och fångade barnens uppmärksamhet på ett naturligt vis (se ovan). Denna miljö anser jag vara mer inbjudande och givande att besöka tillsammans med en barngrupp. Jag tror att besöket kan inspirera barnen till skapande.
Något som dock var positivt på Göteborgs konsthall var att barnen som kommer dit får lära sig hur man ska bete sig i en konsthall som är en ganska speciell miljö att befinna sig i. Det är såklart en viktig kunskap att bära med sig in i vuxenlivet.
Något som dock var positivt på Göteborgs konsthall var att barnen som kommer dit får lära sig hur man ska bete sig i en konsthall som är en ganska speciell miljö att befinna sig i. Det är såklart en viktig kunskap att bära med sig in i vuxenlivet.
Ingången till Göteborgs konstmuseeum
Ett av konstverken på Göteborgs konsthall. Detta konstverk inbjuder enligt mig till att klättras i, men det får man inte göra.
Referenser
1 Lindenhed, Sofia Idégenerering Drivhuset 20150922
2 Axelryd, Tanja Röhsska museet 20150923
3 Renström, Mia Göteborgs konsthall 20150923
3 Renström, Mia Göteborgs konsthall 20150923
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar