Estetiska lärprocesser och bokmässan i Göteborg

Estetiska lärprocesser kan upplevas som ett krångligt begrepp, kanske just för att det är ett krångligt begrepp. Under dagens föreläsning/workshop försökte Mats Andersson (1) förklara vad begreppet innebär. För att tydliggöra innehållet i begreppet delades det in i mindre delar där vi studenter fick spekulera kring vad orden innebär. Nedan följer min lilla grupps tankar kring ordens mening.

Estetisk: Det sinnliga. Det som upplevs genom ett eller flera sinnen.
Lära: Att lära i, om, genom och med. Att förstå, utvecklas och framför allt utforska.
Process: En kedja av händelser eller göranden. 

Något som Mats tipsade om var att använda sig av frukt och grönt i den estetiska lärprocessen hos barn. Detta tyckte jag var en mycket bra idé. Frukt och grönt finns alltid tillgängligt och öppnar för diskussioner kring och om vår omvärld: Var växer frukten? Vem plockar frukten? Hur kommer frukten till Sverige? Osv.
     Att använda frukt och grönt är också ett tacksamt material på grund av att den ser ut på olika sätt, med olika färger och olika smak. Barnen kan utforska materialet med alla sina sinnen!

Något annat som Mats tog upp var hur förskolan ser och utnyttjar tid. Mats menar att barn (och vuxna) behöver tid till utforskande tanke. Tid... Ja, det pratas i allmänhet mycket om tid i förskolan. Hur ska man som pedagog få tiden att räcka till? - är den ständiga frågan ute i verksamheterna. Frågan jag istället skulle vilja ställa mig är: Varför skyndar vi? Jag tror att människor idag i allmänhet är dåliga på att prioritera rätt, så även förskolan i många fall. Bland det värsta jag vet är när barn i förskolan inte får tid på sig att förbereda sig för att avsluta sin teckning eller sin lek.
     Under bokmässan i Göteborg höll Paolo Roberto (2) ett kort föredrag. Han menar att allmänheten i dagens samhälle prioriterar fel på många sätt. Han gestaltade detta genom att berätta om 6 bollar som han alltid ville koncentrera sig på att hålla i luften samtidigt. Tre av bollarna var i kristall och tre av dom i gummi. Bollarna av gummi representerades av det som han ansåg relativt viktigt i hans liv, exempelvis karriären. Om han skulle tappa en av gummibollarna skulle de studsa upp till honom  igen. Kristallbollarna representerades av det som han ansåg vara livsviktigt i hans liv, exempelvis nära relationer. Om han skulle tappa en av kristallbollarna skulle de med en gång gå i tusen bitar.
     I förskolan tycker jag att man kan se på verksamheten lite som Paolo ser på sitt liv. 6 bollar ska ständigt vara i rullning, men kristallbollarna måste aktas extra noga. En av kristallbollarna skulle kunna representera barnen och deras välmående i förskolan. En av gummibollarna skulle kunna representera dokumentationen av verksamheten.
     Paolo drog även en parallell till förskolan/skolan och menade att den pedagogiska verksamheten berövar barn sin kreativitet och skaparförmåga. Han berättade att barn som är yngre och får en tegelsten med frågeställningen: Vad kan man göra med denna? Kan hitta på över två hundra saker som går att hitta på med tegelstenen. Däremot skulle endast en av fyra vuxna kunna hitta på lika många användningsområden... Detta är ett faktum som skrämmer mig och som ställer mig frågan: Hur kan jag arbeta i förskolan/skolan utan att beröva barnen över 200 kreativa tankar?

I läroplanen för förskolan (2010, s.6)  framkommer att:
" I lekens och det lustfyllda lärandets olika former stimuleras fantasi, inlevelse, kommunikation

och förmåga till symboliskt tänkande samt förmåga att samarbeta och lösa problem.

Barnet kan i den skapande och gestaltande leken få möjligheter att uttrycka och

bearbeta upplevelser, känslor och erfarenheter"

        Som pedagog vill jag möta varje barns skapande och lärande i skolan/förskolan genom att ställa öppna frågor, väcka nyfikenhet och skapa intresse, uppmana till kreativt skapande samt använda tolkningsbara begrepp. Detta är något som Mats tog upp under sin föreläsning/workshop, nämligen att man som pedagog använda sig utav tolkningsbara begrepp. Detta var någonting som jag direkt fastnade för. Det är så mycket press på att det barnen skapar i förskolan inte bara ska bli något, utan också att det ska bli fint eller likt något. Därför kommer jag numera använda begrepp som konstigt, långt, tjockt, smalt, roligt och tokigt när jag möter och vill inspirera barn i deras skapande. Ord och begrepp som inte har någon tydlig bild av sig uppmanar barnen att hitta på själva helt prestigelöst och det är något jag som pedagog ser ett värde i!

Paolo Roberto håller föredrag på bokmässan i Göteborg 

Refrenser

1 Andersson, Mats Estetiska lärprocesser Campus Varberg 20150917

2 Roberto, Paolo Mina tio budord Bokmässan i Göteborg 20150927

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442