torsdag 29 oktober 2015

Föreläsning om LGR11

Idag har vi lyssnat på en föreläsning av Mariann Bourghardt (1) som belyste att Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (LGR11) för förskoleklassens del är uppdelad i tre enskilda delar. Läroplanen består av skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner för ämnen.
Under föreläsningen diskuterades läroplanens demokratiska grund. Det är att faktum att barn i förskoleklassen ibland behöver göra saker som de själva inte tycker är så roliga, men som gör att lärande sker. Under min VFU fanns det några sådana situationer. Min handledare förklarade under dessa tillfällen varför görandet i fråga var viktigt och motiverade på så vis aktiviteten. Mariann i sin tur menar att detta är en pedagogisk utmaning. Det är viktigt att motivera barn till lärande genom att försöka få barnen att se aktiviteten som leder till lärande som meningsskapande.

Jag tror att det är viktigt att man som pedagog själv försöker utstråla glädje och förväntan inför det som ska göras och läras. Viktigt är också att alltid själv veta syftet med en aktivitet. Som pedagog kommer jag också alltid sträva efter att göra allt lärande så meningsfullt och roligt för barnen som möjligt.

Referens

1 Bourghardt, Mariann LGR11 Campus Varberg 20151029

söndag 18 oktober 2015

Delmoment tre i mitt didaktiska material

 "Länge LEVE Filifjomperna!"

 Delmoment tre är en avslutande del i aktiviteten. Min förhoppning är naturligtvis att barnen och pedagogerna fortsätter arbetet med Filifjomperna, men för mig som temaledare är detta en avslutande aktivitet. Min tanke är att jag ska skapa en stop-motion film med barnens egna Filifjomper som huvudpersoner. Genom att använda mig av ett nytt medie hoppas jag fånga de barn som kanske inte känner samma intresse för temat som vissa andra barn. Även denna aktivitet vilar på ett syfte att skapa och fantisera.

I detta delmoment koncentrerar jag mig på följande riktlinjer från Läroplanen för förskolan (2010, s. 10):

utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,


utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
ochförsöker förstå andras perspektiv,


Brev 1, innan visning av film:



Hejsan svejsan på er där!
Det är plutten eran här!
Jag har firnulat,
och jag har klurat,
Jag vill att ni oss ser,
För jag vill ju visa er,
Att Filifjomper är på riktigt,
det är faktiskt viktigt!
Här kommer nu en gåta,
som ni er kan åta.
Ta er en titt,
på något som är vitt.
Stort och med fyra kanter,
vad det är vet inte många tanter.
Den hänger på väggen och är ganska smart,
när ni gåtan löst så klicka på start!

Brev 2, efter visning av film:

Efter det som ni ser,
vill jag att ni kommer på massa mer!
För allt det som ni kommer på då,
vill vi Filifjomper prova på.
Som troll, prinsar, prinsessor och drakar,
vill vi att äventyren sprakar!
Så många sagor jag minns,
men inte en enda om Filifjomper det finns…
Snälla skriv en saga,
så ska vi inte mera klaga.
Var och en tar ett papper,
ritar och skriver om en Filifjomp som är tapper.
Kanske räddar någon från en fara,
kanske ett äventyr klarar.
Sätt ihop alla teckningar till en bunt,
hoppas det inte blir för tunt.
Så har vi sedan den bästa saga,
som kommer berättas i många dagar!


Syfte och mål med momentet 
Detta delmoment fokuserar på berättande. Barnen har ett tema i klassen som handlar som sägner och sagor och det pratas mycket om hur en saga berättas av många människor och blir en sägnen. Nu vill Filifjomperna att deras historia ska bli berättad. Barnen ska få möjlighet att skapa sin egen "sägen". Syftet är att få barnen att använda sin fantasi och skapa en berättelse tillsammans på ett kreativt och givande sätt. De får fundera över hur man berättar någonting, hur man skriver ner det man vill berätta samt hur man gestaltar det man vill berätta genom illustrationer. Här hoppas jag att barnen kan använda sig av nya begrepp, utveckla sitt skriftspråk och använda sin fantasi! 

Förberedelser inför momentet  
Mina förberedelser kommer gå ut på att skapa en stop-motion film med barnens Filifjomper av lera. Jag vill också använda mig av de brev de skrivit till Filifjomperna i tidigare delmoment. Jag ska se till att filmen sedan är tillgänglig på skolans smartboard, samt förbereda ett eller två brev som Filifjomperna har skrivit där de berättar att de vill ha sin egen historia. 

Genomförande från A till B   
1. Pedagogerna delar upp klassen i sina grupper
2. Jag påminner barnen om när dom skapade Filifjomperna, kunde de då märka på något sätt att leran var magisk? 

3. Jag läser Filifjompens brev
4. Vi diskuterar brevet
5. Jag sätter på filmen
6. Vi diskuterar innehållet
7. Jag läser brev nr 2
8. Barnen skriver och ritar en egen del till Filifjompernas egen bok


Avslutning av aktiviteten 
Barnen kommer bli färdiga vid olika tidpunkter under momentet. Avslutet kommer ske som vid de första och andra momentet, eftersom det är en rutin som barnen är vana vid att följa.  

Referens
Läroplan för förskolan Lpfö 98
. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
 

lördag 17 oktober 2015

Delmoment två i mitt didaktiska material



”Inflyttningen”


Momentet ”inflyttningen” är den andra delen i en aktivitet i två delar. Detta moment är framarbetat i syfte att stimulera barnens fantasi, men också för att skapa en möjlighet för barnen att fundera över sig själva, sin identitet och hur de väljer att beskriva sig själva.
                      Momentet inleds med att någon har flyttat in i ett litet hus i klassrummet. Bredvid huset ligger ett brev med ett uppdrag.

Syfte och mål med momentet

Syftet med momentet är att på ett spännande sätt få barnen att använda sin fantasi kring vem det är som har flyttat in i klassrummet i relation till den tidigare berättelsen i del 1 av aktiviteten i sin helhet. I moment 1 stod kreativitet och fantasi i fokus genom ett processinriktat moment. Nu är tanken att barnen ska få möjlighet att fundera över sig själva och sin egen identitet. I brevet som ligger utanför det lilla huset frågar ”Fillifjompen” vilka barnen är. Fillifjompen vill att de beskriver sig själva genom att rita och skriva. Syftet med denna frågeställning och uppdraget är att flytta fokus från tankarna om Fillifjompen, till tankar om sig själv. Jag vill också inta ett språkstimulerande arbetssätt där samtal, diskussion, hörförståelse samt berättande och eventuellt skrivande står i fokus för aktiviteten.
                      Mitt mål som aktivitetsledare är att visa intresse för det barnen vill tala om om sig själva. Jag ser momentet som en chans för mig att lära känna barnen bättre. Jag vill också uppmana barnen till att förklara sina bilder för att sedan kunna hjälpa dem att skriva om det ritade.
                      Målet med momentet är att beröra följande mål i Läroplanen för förskolan (LPFÖ98 rev 2010.s.10) där det framkommer att
Förskolan ska sträva efter att varje barn:

·         Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den

·         Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

·         Utvecklar intresse för bilder, texter, och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa 



Förberedelser inför momentet

Inför momentet ansvarar jag som aktivitetsledare för att det lilla huset kommer på plats samt att brevet ligger bredvid. Vidare är det jag som ansvarar för att vara förberedd genom att vara säker på texten som ska läsas, samt ordna för att pennor och papper finns tillgängliga.
                      Momentet kommer diskuteras med handledaren innan genomförandet. Vi bestämmer tillsammans vilket tillfälle som passar för genomförandet. Momentet genomförs i halvklass eller mindre beroende på verksamhetens förutsättningar. Inför momentet kommer handledaren tillfrågas att medverka och fungera som skrivhjälp när barnen ritar och berättar om sig själva.

Genomförande från A till B

1.      Barnen samlas som vanligt i samlingsringen
2.      Marie och Lotta delar upp klassen i de vanliga grupperna
3.      Jag visar det lilla huset  
4.      Vi pratar kort om vem det tror det är som har flyttat in i klassrummet
5.      Jag läser brevet som ligger bredvid huset
6.      Vi pratar om brevet och uppdraget tillsammans
7.      Barnen hämtar papper 
8.      Jag ställer fram pennor
9.      Barnen målar
10.  Jag och handledaren hjälper till genom att skriva
11.  Barnen får lägga sina ritningar på en säker plats = vart dom vill
12.  Barnen fortsätter att arbeta med något som de inte är färdiga med i lådan

Avslutning av aktiviteten

Barnen kommer bli färdiga vid olika tidpunkter under momentet. Avslutet kommer dock ske som vid det första momentet, eftersom det är en rutin som barnen är vana vid att följa. 

Referens Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

fredag 16 oktober 2015

Utveckling av det didaktiska materialet

Jag har beslutat mig för att begränsa mitt didaktiska material lite. Istället för att göra en uppdragsbok med massa olika uppdrag ska mina uppdrag bygga på en saga. Klassen har precis påbörjat ett nytt tema om sägner och sagor, därför anser jag att det kan vara en fördel för mig att styra in mitt material i ramen för detta tema.

Fokus kommer ligga på kreativt skapande och ett processinriktat arbetssätt. Jag har skapat en aktivitet uppdelad i tre delmoment. Nedan följer den första momentplaneringen.



”Den hemliga boken”


Momentet ”den hemliga boken” är en introducerande del i en skapandeaktivitet i tre delar. Momentet har skapats med grund och inspiration från Mats Anderssons[1] bildworkshop där kreativt skapande har stått i fokus. I den hemliga boken finns en berättelse från långt tillbaka i tiden, en bortglömd eller kanske förträngd berättelse om någonting som än idag lever i Sveriges skogar utan människans vetskap. Nu har berättelsen uppdagats och barnen i fråga får ett uppdrag.
                      Genom en inlevelsefull lästeknik och ett spännande utseende på boken är målet med momentet att fånga barnens uppmärksamhet och inspirera till att fullfölja bokens uppdrag.

Syfte och mål med momentet

Syftet med momentet är att väcka intresse och introducera till en kreativ process. Momentet vilar på en grund (berättelsen) men förhoppningen är att barnens fantasi och kreativitet stimuleras under momentets gång. Jag vill ge barnen möjlighet att utveckla sin berättarteknik och sitt ordförråd. Mitt mål är att uppnå detta genom att arbeta språkstimulerande på ett roligt och meningsfullt sätt för barnen. Qvarsell (2012, s.69) menar att en lekfull interaktion mellan vuxna och barn är grundläggande för en gynnsam språkutveckling.
Även Svensson (2006, s. 12) framhäver lekfullhetens betydelse för språkutvecklingen, men betonar också vikten av att som pedagog främja barns språkutveckling genom att skapa tillfällen för intressanta och utvecklande samtal och diskussioner.
      Jag hoppas att mitt presentationsmaterial skapar intresse som grund för diskussion och samtal med barnen. Jag vill också anamma en lekfullhet genom att tillföra lera och kreativ, processinriktad materialkännedom i aktiviteten.

                      Mitt mål som aktivitetsledare är att vara öppen för barnens egna initiativ. Som ledare för aktiviteten vill jag skapa en tillåtande och framförallt prestigelös miljö där fokus ligger på processen i att skapa och inte det slutgiltiga resultatet.
                      Syftet med momentet är att introducera en aktivitet på ett kort och spännande sätt, men momentet vilar också i sig självt på mål från läroplanen. I Läroplanen för förskolan (Lpför98 rev 2010. s.10) framgår att f
örskolan ska sträva efter att varje barn:

·         Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång, musik, dans och drama

·         Utvecklar intresse för bilder, texter, och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa
Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

Förberedelser inför momentet

I detta moment som mest halva klassen delta. Inför momentet kommer genomförandet diskuteras med handledaren som känner klassen och rutinerna, för att på så vis uppnå bästa resultat.
       Momentet kommer eventuellt äga rum i klassrummet. I klassrummet ligger plötsligt en dammig bok som ser gammal ut. Bredvid boken ligger en lapp som någon har skrivit. ”Läs” står det på lappen med en pil mot boken. Jag tar upp boken läser en historia om en varelse som kallas för Fillifjomp.
                      Mitt ansvar som aktivitetsledare är att vara väl förberedd genom att läsa igenom texten som ska högläsas. Jag ska också se till att material för genomförandet av uppdraget finns tillgängligt (lera). Efter högläsningen ska jag också vara förberedd på att instruera barnen i receptet att skapa sin egen Fillifjomp.

Genomförandet från A till B

1.      Barnen samlas som vanligt i samlingsringen
2.      Marie och Lotta delar upp klassen i de vanliga grupperna
3.      Jag visar den hemliga boken
4.      Vi pratar kort om vad de tror att det är för bok och vad det står på lappen ”läs”
5.      Jag läser berättelsen
6.      Vi pratar om berättelsen tillsammans
7.      Jag presenterar uppdraget
8.      Barnen sätter sig vid borden
9.      Barnen får ta en lerklump ur en låda
10.  Jag instruerar barnen i det hemliga receptet för att skapa en Fillifjomp
11.  Barnen formar, knådar och skapar
12.  Till sist får barnen sätta ögon på sina Fillifjomer
13.  Barnen ombeds gå och ställa de färdiga Fillifjomperna på tork
14.  Barnen fortsätter att arbeta med något som de inte är färdiga med i lådan

Avslutning av aktiviteten

Barnen kommer bli färdiga ungefär samtidigt med uppdraget. Jag ser det som en fördel att följa de rutiner som klassen brukar ha i avslutandet av en aktivitet. I takt med att barnen blir färdiga med att forma sina Fillifjomper ber jag dem att placera Fillifjomerna på en bänk för att torka. Därefter får barnen plocka fram något som de inte är färdiga med att jobba vidare med.





1 Andersson, Mats Bild 2 Campus Varberg 20150928Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (red.) (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. 1. uppl. Malmö: Gleerups

Läroplan för förskolan Lpfö 98
. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Svensson, Ann-Katrin. (2006). Språkglädje språklekar i förskola och skola. Enskede: TPB