Musikworkshop

 Vi började denna dag med en gruppexamination i musik i ledning av Karin Lindahl (1). Jag och min klasskompis Petra hade förberett ett musikpass anpassat för en förskoleklass. Passet går ut på att barnen får lyssna på ett klassiskt musikstycke och tänka på ett ord som representerar den känsla eller det minne som poppar upp i huvudet när musiken spelas. Därefter lyssnar vi på samma musikstycke en gång till och denna gången får barnen rita något på ett papper. Det kan föreställa något, eller inte. 

Under planeringsarbetet svarade jag tillsammans med Petra på de fyra didaktiska frågorna:

Vad? Ett musikpass med emotionell musikalisk kunskap som grund
Hur? Vi har använt oss av lyssnandet och reflekterande genom att använda hörsel samt mediet och uttryckssättet bild.
Varför? Vi vill att barn ska få fler sätt att uttrycka sina känslor, samt bearbeta och komma i kontakt med sitt känsloliv.
När? Vi anser att detta musikpass skulle kunna genomföras en gång i veckan vid variation av musikstycke. Passet är dessvärre bundet till en närvarande och ledande pedagog, men har utvecklingspotential (rum med rullande musik). 

Vi lutar också i litteratur och läroplan i utförandet av musikpasset.

       Enligt (Söderman & Riddersporre 2012, s.79) behöver barn använda flera av sina sinnen för att utveckla kunna tillägna sig musikalisk kunskap. Pedagogens uppdrag är att främja barnens fantasi och låta barnen reflektera kring musik. 

Även Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11 2011, s.100) menar att elever ska få möjlighet att utveckla förmågan att reflektera över och uppleva musik, samt ta del av varandras musikaliska erfarenheter. 

 
Under den efterföljande musikworkshopen fick vi möjlighet att testa på olika instrument. De instrument som fanns tillgängliga var: Djembetrumma, ukulele, gitarr, tonboxar och xylofon.

Jag började med att testa att spela på en djembetrumma. Detta var något som jag aldrig förut testat på. Jag förvånades över hur enkelt det var att skapa en någorlunda ”rolig” rytm. Jag skulle gärna kompa en sång i förskolan genom några slag på en trumma. Jag tror att det tillför mycket i känslan i kroppen och stämningen i rummet när en trumma kompar en sång. De slag som jag fick lära mig var basslag (hårt slag med hela handen kupad i mitten av trumman), kantslag (slag på trummans kant) och slapslag (slag på kanten av trumman med avslappnade fingrar).

Jag testade också att klinka lite på en gitarr. Jag tycket dock att gitarr är ett svårt instrument, men under dagen insåg jag att i barnsånger kommer man långt om man lär sig endast två ackord.

Tonboxarna och xylofonen var ingenting för mig. Ljudet var skarpt och skar i öronen. 

Jag är glad över att jag som pedagog fått musik avdramatiserat för mig under dagen. Jag har insett att jag som pedagog inte behöver vara särskilt skicklig i mitt musikutövande, men jag måste däremot vara bekväm i att undersöka musik och ljud tillsammans med barnen. Jag måste bortse från att jag personligen alltid har haft svårt för musik och tyckt det var tråkigt och istället alltid gå in förskolan med inställningen om att musik är någonting som för oss samman och som egentligen inte grundar sig i prestation!

 

Referens

(1) Lindahl, Karin. Musik 2. Campus Varberg, 2015-09-29.

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. Utg. Stockholm: Natur & Kultur 

Läroplan för grundskola, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011) Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575